Stressad

Har ringt runt överallt nu på morgonen. Spärrat abonnemanget till mobilen, pratat med polisen, spärrat körkortet och beställt hem papper för att kunna få ett nytt, pratat med både 3 försäkringar och Länsförsäkringar där jag har min hemförsäkring etcetera etcetera. Herregud alltså! Hela tiden med den här sjukt obehagliga molande känslan i magen. Stress!

Sov knappt någonting inatt heller. Bara vridit på mig och varit rädd att försova mig eftersom jag inte har mobilen som väckarklocka som vanligt utan var tvungen att testa nån sajt på datorn. Var osäker på om den faktiskt skulle fungera så var rädd att missa tiden. Den fungerade dock så oroade mig för det i onödan. Gick igenom i huvudet alla ställen att kontakta också och i vilken ordning så inget skulle glömmas. Har inte fått svar från gymmet än heller så får gå förbi där på vägen hem och prata med dom. Jag hoppas slippa behöva betala för ett nytt kort eftersom det blev stulet. Vi får se vad dom säger.

Annars är mitt nya Visa-kort på väg och kommer senast fredag. Nytt körkort kommer blankett om under veckan också. Nytt H&M-kort är på väg och jag har mailat Gröna lund och SJ Prio om att få nya där. Angav mitt kortnummer till Gröna lund när jag fyllde på det via nätet i april så jag hoppas att dom kan avaktivera det gamla och ge mig ett nytt. Det hade varit fantastiskt! Slipper jag köpa nytt.

Så jävla mycket att tänka på när man blir av med allting viktigt i ett svep så där. Usch! Vill aldrig uppleva det här igen. :(

Onsdag

Körde ett tungt benpass igår på gymmet. Det behövdes. Försöker vara okej med att tankarna inte kommer lugna sig på ett litet tag och det är inte så mycket att göra åt. Det lugnar sig när allt är klart. Ska träna igen idag dock och det hjälper för att ändå få en paus.

På jobbet är det massor också så kommer ha fullt upp hela dagen. Måste driva på mina kollegor lite så att jag får det jag behöver för att uppdatera hemsidan. Ibland tar saker frustrerande lång tid…

keep_your_head_up-73271

Oreda

Det är intensivt just nu. Mycket som snurrar i huvudet. Mycket på jobbet och massa tankar och viljor privat. Ser fram emot när allt är klart. Och beslut är tagna. Tycker inte om när man känner stressen i kroppen och inte riktigt kan reda ut förnuft från känslor.

Försöker hålla fast vid att det kommer bli bra. För det blir det ju alltid. Allting ska bara falla på plats först.

Ser fram emot att träna idag. Kunna lämna mitt eget huvud, radera tankarna och lägga allt fokus på kroppen. På andningen och tekniken i rörelserna. Det brukar hjälpa när tillvaron känns rörig.