Som sagt; den här skadade tummen är en jäkla följetong! Imorse var det dags för besök hos en arbetsterapeut på min vårdcentral. Fick en bedömning i fredags från en ortoped som tror att jag har en ligamentskada och en sådan behandlas med en otros (stödhandske typ för handen) plus övningar. Detta kunde inte ortopeden ge mig utan det behövdes en arbetsterapeut för det.

Kvinnan jag träffade idag var himla bra. Tittade noga på tummen och hur jag kan/inte kan göra övningarna som jag ska köra 4-5 gånger om dagen i fyra veckor. Undersökte vart det gör ont när jag försöker böja och såg att det är lite svullet över leden vid knogen. Hon frågade om ortopeden gjort ultraljud på tummen, vilket hon inte gjorde. Tyckte det var konstigt att man bara undersökt och ”gissat” vad som är skadan utan att göra ultraljud för att få det ordentligt bekräftat så man vet säkert.

För min del får dom, så klart, gärna säkerställa felet helt hundra. Vill förstås undvika att få fel behandling så att det tar längre tid att bli av med det här än nödvändigt. Så imorgon ska jag tillbaka till vårdcentralen och deras rehabavdelning. Då ska dom göra ultraljud så att dom ser alla mjukdelar i tummen, vart det är skadat, hur skadan ser ut, om det är mycket vätska runt leden, inflammation etcetera. Känns skönt att dom verkligen kollar nu så att jag vet att ingenting missas. Och så får jag en bekräftad diagnos, inte bara vad som misstänks.

Tycker om den här otrosen som jag fått att ha på handen. Den stöttar på ett väldigt bekvämt sätt och jag tycker att jag har haft mindre värk i tummen idag sen den åkte på. Väldigt skönt! Övningarna, å andra sidan, gör jäkligt ont att göra… Men bara att härda ut! Måste göra dom oavsett.

Arbetsterapeuten sa att det svåra med mjukdelsskador är att det tar lång tid att bli bra igen. Hon sa att man ofta har lättare smärtor i upp till ett år efter skadan och att det viktigaste är att man får tillbaka full rörlighet och styrka. Därför måste jag göra övningarna regelbundet varje dag så att tummen inte stelnar och blir mindre rörlig istället.

Känns som att det börjar gå framåt nu iaf! Närmar mig en ordentlig, korrekt diagnos och har fått övningar att göra. Det tog lite tid men är man bara envis så ger det sig! Blir bra att få göra ultraljudsundersökningen imorgon också så att jag äntligen kan få säkra besked. Bara att hoppas att dom inte upptäcker något ”värre” än det som hittills har misstänkts. Håll tummarna (ni som kan…)!